Efter att utbildningskontoret meddelat att sex tjänster vid Lillhagaskolan ska dras in har en diskussion om läget för skolorna i Nykvarn väckts. Många är oroade och talar om en negativ utveckling för skolorna.

Skolfrågorna är viktiga för många och för kommunens framtid. Men vi behöver sans och balans i debatten. Läget för elever i Nykvarns kommun är fortfarande mycket bra – bättre än i flertalet övriga kommuner. På många håll har dessutom elevernas resultat förbättrats jämfört med de senaste åren.

En del av de kritiska rösterna har hänvisat till Lärarförbundets rankning av svenska kommuner, gjord i höstas. Den är självklart relevant och intressant men har tyngdpunkten på de frågor som väger tungt för just en facklig organisation, till exempel löner och resurstilldelning.

Att Nykvarn sjunkit i Lärarförbundets rankning beror framför allt på två faktorer, viktiga för ett fackförbund. Den ena är att lärarlönerna har sänkts – men fortfarande ligger bland de högsta i landet, på plats 30 av 290.

Den andra faktorn som drar ner resultatet i Lärarförbundets rankning är antal elever som fullföljt sin gymnasieutbildning. Som kommun har vi dock begränsade möjligheter att påverka det resultatet eftersom vi inte har några kommunala gymnasieskolor i Nykvarn.

Övriga faktorer är oförändrade sedan förra mätningen. Eller bättre – lärartätheten har till exempel ökat.

Som kommun brukar vi inte hänvisa till undersökningar gjorda av medlemsorganisationer. Vi använder hellre statistiken från Skolverket och SCB (samlat i databasen Kolada). Här finns andra nyckeltal som ger en mer allsidig bild av vårt kärnuppdrag: elevernas kunskapsresultat.

Här ser vi att meritvärdet i klass 9 för 2020 är högre än det var både 2019 och 2018. Nykvarn tillhör fortfarande toppskiktet i Sverige, de 25 procent bästa. Vi ser att fler elever i årskurs 9 klarar kunskapskraven i alla ämnen än tidigare, en ökning från 85,2 procent till 89,6 procent. Det är samma nivå som 2018. Andelen som är behöriga till yrkesprogram på gymnasiet har ökat, jämfört med året tidigare (en uppgång till 95,5 procent från 94,7 procent).

Även andelen elever med godkänt betyg i svenska är högre än på flera år: 99,3 procent. Samma sak gäller för kunskaperna i matte där 98,7 procent uppfyller kunskapskraven.

Vi behöver alltså sans och balans i debatten. Men också sans och balans i budgeten.

Dessutom ser vi att resultatet för elever i årskurs 6 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen är betydligt högre i Nykvarn än i resten av länet och i landet (86,3 procent).

Vi behöver alltså sans och balans i debatten. Men också sans och balans i budgeten. Vi har en ökande befolkning, det kostar. Vi har byggt en ny skola (Furuborgskolan), en ny förskola (Lillhaga) och en ny idrottshall. Det kostar.

Nykvarn är inte den enda kommunen i landet som tvingas se över kostnaderna inom utbildningssektorn. Så gott som alla kommuner brottas med liknande förhållanden.

Att sex tjänster dras in på Lillhagaskolan är förstås tråkigt – det är aldrig roligt att förlora bra medarbetare. Men det är inte lärartjänster som dras in. Det är andra typer av resurstjänster, som fritidsledare och resursstöd.

Beslutet är inte heller unikt för i år. Behovet av den här typen av resurser växlar från år till år, beroende på elevunderlaget. Skolan fortsätter satsa på kärnuppdraget: att säkerställa undervisning med behöriga lärare i alla ämnen.

För majoriteten i Nykvarns kommun

Bob Wållberg (NP)

kommunstyrelsens ordförande

Johan Hägglöf (M)

kommunstyrelsens förste vice ordförande

Patrik Grenfeldt (MP)

ledamot i kommunstyrelsen